Något som ofta snurrar i mitt huvud är det här med skitsnack.
Det är något som stör mig nå otroligt, jag tror att jag mest stör mig för att jag själv snackar skit.
Vad får man ut av det?!
Vad får jag ut av det liksom?
Mår mm verkligen så himla bra av att trycka ner andra människor?!

Men jag har blivit bättre, faktiskt!
För att vara uppi en människa, 40 timmar i veckan, som lever för att snacka skit och vara falsk. Det tar på krafterna kan jag lova.
En människa som kastar skit hela dagarna, en människa som snackar illa om "den som inte är där".
Och sen inte kan tåla om han får höra sanningen.

Jag blir så irriterad så jag kokar.

Även om jag vet att det år jobbigt att få höra saker om en själv, att det är lätt att bli sur, så tycker jag att man kan försöka tänka på vad man säger själv.
Och bars för att man blir sur och ogillar en person, i det här fallet kollega, så kan man bete sig professionellt när man är på ett arbete.
Är man över 40 borde man kunna bete sig mognare än en 20åring.
Men det verkar tydligen vara svårt.

Jävla barnrumpa!!