Jajamen, tro det eller ej, men jag överlevde den här dagen också!
Har gått ganska bra, har inte gjort alltför mkt, utan fått dona på med lite småpill.
Men ändå så sov jag i fyra timmar när jag kom hem.
Och ändå så är jag lika gristrött nu.
Tror inte att man förstår hur mkt värken tär på kroppen överhuvudtaget.

Det var iaf kul att få lite rutiner igen och träffa lite folk.

Så nu får vi se hur framtiden kommer bli. Hoppas bara på att få något sorts svar snart, för ovissheten tär minst lika mkt på mig som den här rackarns nacken gör.

Nä nu ska jag sova!
Hörs!