Dag ett, en början på det omöjliga!


Ikväll känner jag att jag känner somna med en underbar känsla i magen och kroppen överhuvudtaget.

Inget medvetet socker har slunkit ner idag, så jävla stolt.
Då det varit extra svårt eftersom jag varit på Statoil och jobbat och dessutom bakat underbart väldoftande julmuffins, som verkligen skrek efter mig.

Men jag höll ut, åt mat och åkte på gymmet.
Hem och duschade och sen till Bängling för styrelsemöte. Inte heller där tog jag något fika utan höll mig till min kopp te, trots att dom andra mumsade fika.

Det här är superstort för mig som är ett rejält sockermonster!
Hoppas jag klarar det imorgon också.
Den som lever får se...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0