Det är fiiiint väder, solen skiner och det är 450 grader varmt. Jag gillart!
Meeen nu kommer Svensson fasonerna fram igen, det blir liiiiiiiiiiiiite steekigt när man ska stå i konstant sol i åtta timmar och skrapa en hård rackarns husvägg. Shitpommfritt alltså. Det är så galet varmt!
Men det är ganska jävla skithärligt egentligen, istället för att stå ute i vinterkläder i snöslask som jag gjorde för bara nån vecka sen!

Nu jobb, ikväll öppningen på ön med dom bästa, wihoo!

Idag läste jag något som fick mig att bli riktigt irriterad, samtidigt som jag för någon dag sedan läste något som jag tyckte var riktigt bra, även om det fanns irritationsmoment i det också.
Det hela handlar om blogginlägg.
Och jag vill bara säga att, jag är varken förälder eller mamma eller nånting så mina åsikter är förstås ur den synvinkeln.

Idag länkade jag mig vidare från något och tillslut hamnade jag på en ganska ung blivande mammas blogg. Där det stod om hur glada dom var för att dom skulle snart få sitt första barn. Grattis till dom!
Men i inlägget under, hade hon lagt upp en bild och skrivit något i stil med:
- åh, det här är en bild sen förra sommaren. Världens bästa sommar ( en posebild där hon står med en flaska med alkohol i handen)
-Längtar till sommarn, men känner dock inte vara lika snygg då, eftersom jag är gravid och tjock.
Och i nästa inlägg: - jag har hört att man inte får jogga på 6 månader efter födseln, hur ska jag hinna bli smal dådå? Nä det får bli en massa promenader för mig och sen ska jag leva på en morot per dag.

Här börjar jag bli irriterad!

Sen läser jag en annan tjejs blogg, som visserligen är totalt sant allt som står där, men just grejen.
Hon vill gå på en fest, en speciell fest, inget krogröj liksom. Och hon har diktat ihop ett inlägg om varför och sådär och om hur less hon är på alla som klagar på nyblivna mammor som är ute och roar sig, eftersom pappan liksom har lika mkt ansvar som mamman.
Och det är ju absolut sant!

Men sen kommer frågan, ( kom ihåg att jag inte är mamma ) om man skaffat barn, liksom tagit beslutet att binda upp sig med ett barn i MINST 18 år.
Varför måste man vara pinnsmal direkt efter man har fött en unge på ca 4 kg som man dessutom har burit på i nio månader? Spelar det någon roll om du väntar ett tag till när du ändå varit en jätte i 9 månader?
Visst kan jag förstå att det kan vara skönt att få komma i form överlag.
Eller måste man verkligen gå ut , även om det är once in a lifetime upplevelse man ska på så undrar jag om det inte är så att ens barn också är once in a lifetime liksom?

Även om man inte får dricka alkohol eller se ut som en supermodell två dagar efter förlossningen så måste ju ändå det viktigaste vara att man har ett friskt och välmående barn?!
Rätta mig om jag har fel!

Jag har aldrig påstått att en mamma eller en pappa inte har rätten att träna eller "ta en öl". För det är väl kanske en självklarhet att man måste få chansen till lite "egentid" för att kunna vara den "perfekta" föräldern.

Det enda jag känner är att det är så många som känner att dom har problem med just det här efter det att dom fått barn, så är det nog också? Lite för många människor som har åsikter (precis som jag just nu). Men samtidigt vet man att det finns många människor som gör allt för att försöka skaffa barn men inte lyckas och som skulle göra allt, samtidigt som det sitter någon annan någon annanstans och tycker synd om sig själv för att man har lite bullmage kvar fast det har gått "hela två månader "

Nä nu börjar jag tillochmed bli trött på mig själv!
Hoppas ingen tar åt sig eller tar illa upp, inte min mening iaf.

Godnatt!

Det finns inte alltför mkt att säga, det enda jag vet, är att det kommer bli en lååång dag!

Idag pratade jag med mamma i telefon.
Helt plötsligt kändes det som att allt helt plötsligt stannade upp, liksom vara för att jag skulle fundera riktigt.
Fundera över vart all tid tar vägen. Dagarna bara rusar fram, jag förstår inte.
Det är ganska precis två år sen vi var till Bulgarien.
Tre år sen Sandra valde att lämna denna jord.
Tre år sedan jag fick körkortet.
Tre år sen Wendela föddes.
Tror det mest var tanken på hur länge jag har jobbat och bott här, den är hela 8 månader. Det är ju helt sjukt!
Vad har dom här dagarna, timmarna och minuterna tagit vägen?

Usch, det är ju så man blir mörkrädd när man tänker tillbaka.
Det finns så många stunder man önskar att man skulle få uppleva igen, men å andra sidan är det ju lika åt andra hållet.
Mycket jag aldrig skulle klara av att uppleva igen, hemska mörka minnen som fortfarande smärtar inom mig som stora djupa sår.

Men allt som skett har lett mig hit.
Utan alla dessa händelser skulle jag inte vara den jag är idag.

Jag tror ju som sagt att,
Things happen for a reason,
but sometimes you can't see why!